Kajsa: Europe
Det är en stor dag idag. Europes nya platta, Last Look At Eden, damp ner i brevlådan för ett par timmar sen, vilket var höstens musikaliska höjdpunkt. Jag hade hunnit springa ut till brevlådan tre gånger redan.
Och när jag satte i skivan i stereon... UUUUUH MY GOD. Fantastiskt. Såklart. Jag förväntade mig inte annat. Vad jag njöt.
Och nu sitter jag här, och väntar på att Ida ska bli klar med skolarbetet så vi kan åka in till stan och träffa grabbarna bakom mästerverket.
Tillägg ett par dagar senare:
ÅH HERREGUD. Ännu ett möte, ännu fler rysningar i hela kroppen, svettiga handflator, nervöst fnitter och alldeles för ljus och tjejig röst när man pratar med grabbarna.
Jag pratade med Mic Michaeli mest. Jag langade fram min gamla konsertbiljett från Nalen förra året, och samtalet flöt igång om vilken bra konsert det var. Det varade inte så länge, tyvärr, eftersom det var en hel drös människor bakom som tryckte på och ville få sina skivor signerade.
Men jag fick min stund, och jag var lycklig. Jag ÄR lycklig.
