Kajsa: Väckt

Det är sommarlov nu. Varför är det så svårt att förstå? Själv kan jag inte fatta det riktigt, det har gått nästan två veckor av det, men det har inte riktigt fastnat. Det är lite för bra för att det ska fungera. Är det inte bara en långhelg?

Nej nu tappade jag tråden. Skitsamma, det jag vill säga är att vissa PERSONER, här icke närvarande, inte vill acceptera det faktum att man gärna vill sova en lördagmorgon klockan 10:30.

Först blev jag väckt av Johan som ringde och var överlycklig över att han lyckats väcka mig. Nu var klockan 10. Vi pratade i 20 minuter kanske. Sen ville jag somna om. Det ville inte omgivningen.

Tydligen var det evenemang på gång, Duvnäsloppet eller nåt sånt fånigt. Rutten gick precis utanför vår ytterdörr. Och inte nog med det, lite flåsande människor kan man sova sig igenom, men de ska tvunget spela Amy Diamond på högsta volym, och heja på de tävlande i stora megafoner! Herregud. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag la kudden över huvudet och lyckades med mycken möda äntligen somna om.

Nästa år tänker jag sätta mig utanför huset med en stor låda glass och sukta alla äckliga sportfånar som springer förbi. Kanske att man tar sig en påse chips också. Sen ska jag ta en slägga och slå sönder deras jävla Amy Diamond. Låt oss hämnas. Vem är med mig?


Kajsa: Natt

Klockan är halv tre på morgonen. Eller på natten. Var går gränsen där egentligen? När går natten över till morgon? Jag tror att det är någonstans kring halv fyra. Eller kanske tjugo i. Ja. "Klockan var kvart över tre på morgonen". "Klockan var kvart över tre på natten". "Klockan var tjugo i fyra på morgonen". "Klockan var tjugo i fyra på natten". Nej, det är morgon tjugo i fyra. Det låter bättre. Kvart över tre är det natt, alltså måste halv tre också vara på natten.

Klockan är halv tre på natten.

Jag har blivit ombedd att ringa johan. Jag råkar veta att Johan ska jobba imorgon, så jag vill inte ringa nu. Det känns så oartigt.
De etiska reglerna för när det inte är okej att ringa någon längre är banne mig skeva regler. Så mycket vet jag att det är mer okej att ringa halv tre på helgen, som det är nu (fredag, fast det är ju lördag nu, så jag ljuger lite), än att ringa halv tre en tisdag. Frågan är bara: Är det fortfarande okej?

Jag ringer inte. Jag kan ringa imorgon istället. Det blir lättare så, och jag kan undvika risken att bryta mot de etiska lagarna i ringandets värld.

Så vad ska jag hitta på?

Jag är för pigg för att sova och för trött för att företa mig något.

Jag ser hur listan över folk som är online på msn krymper och krymper. Fler och fler ger upp i fredagsnatten. Jag beslutar mig för att förena mig med The Quitters och loggar ut jag också.

Det får bli en sista tanke i Carros ära, ännu ett grattis på 18-årsdagen, ett badrumsbesök och kanske lite läsning i en Larson!-tidning.

Sen ska jag sova. Det är ju trots allt natt.

Kajsa: Motattack

Caroline Cronvall. Vilken människa. Gå till attack mot mig på det där viset och anklaga mig för att begå brott mot det svenska språket! Pytt!

En stund må vara en kort tid, men tänk på saken. Fem dagar är en stund. Om man tänker i det stora hela. Jorden är 4,6 miljarder år gammal. Då är tamejfan 5 dagar bara en stund!

Å andra sidan pratade jag med Jacob, Fridas lillebror, för ett år sen kanske. Då hade de pratat om orden "stund" och "strax" i skolan. Hans lärare sa tydligen att "en stund" innebär omkring 20 minuter, och "strax" innebär omkring fem minuter.

Så okej. Jag var borta längre än en stund. Förlåt så hemskt mycket.

Kajsa: Adjö för en stund

Som sagt, jag har varit en dålig far till den här bloggen. Och inte blir det bättre. Rehaben fortsätter iochmed detta inlägg, men jag kan tyvärr inte ta pappaledigt från mitt liv. Hur mycket man än skulle vilja.

Nej nu (imorgon, närmare bestämt) bär det av mot sydligare breddgrader för ett par dagar, närmare bestämt till Sölvesborg i Blekinge, och Sweden Rock Festival. Som jag längtar! Jag har hoppat omkring som en dåre sen i november, när vi bokade biljetterna. Carro vet mycket väl vad jag talar om. Knappt en dag har gått utan att jag pratat om denna resa på något sätt. 

Mitt liv har kretsat runt denna resa ett bra tag. Redan under förra årets festival bestämde jag och Ida att vi skulle dit i år, eftersom min dåvarande pojkvän Viktor var där förra året, och kom hem och pratade om hur roligt han hade haft. Avundsjukan visste inga gränser, och det bestämdes i samma stund som Viktor glömde att ringa mig när Aerosmith spelade.

Detta kommer bli en bra sommar, en sommar att minnas för alltid.

Nu är det först Sweden Rock som gäller, sen kanske det blir att gå till kungsan och se på Queer den tionde juni, sen har man ledigt ett tag innan det är dags för Rockweekend (som jag faktiskt ska på!), sen äre Deep Purple, Europe och Bonafide på Öja Slottsruin i Ystad i början av augusti, sen Härefestivalen för att se Queer igen och sen ska jag och Carro gå och se Coldplay i september! :D

Livet leker i sommarsolen, men allt detta skoj kostar såklart en slant. Slantar hittar man i lönekuvert, och lönekuvert får man från arbeten. Mitt alldeles egna hittar jag på ett litet café i Lillsved, kallat Sjöstugan, där jag jobbar ca 12 timmar per dag med att värma strömmingar i en mikro.

Kom dit vetja! Ta en glass eller nåt. Vi har violsmak.


RSS 2.0